EN LITEN KATEKES OM ATT LEVA I SVERIGE

Nedanstående lilla pamflett är något som jag skrev för ungefär 25 år sedan Det var efter att det uppstått en liten debatt om att invandrare som inte vuxit upp i Sverige skulle dömas annorlunda en svenskar.

I Sverige har nationalism länge varit ett fult ord. Istället har vi varit stolta över vårt internationella engagemang och vår självpåtagna roll som världssamvete. Samtidigt hade vi länge en så homogen befolkning att vi hade svårt att inse att inte hela världen var som Sverige. Det finns ett gammalt engelskt talesätt, ”it takes all kinds to make a world”, som för de flesta svenskar länge var alldeles obegripligt eftersom det räckte med svenskar för att fylla vår privata värld.

Nu har världen kommit till Sverige vilket gjort att vi börjar bli medvetna om att länder är som människor – i vissa avseenden är vi alla lika och i andra är vi alla unika.

Tyvärr har vi ofta svårt att skilja det som är allmänmänskligt från det som är unikt – mycket av det vi uppfattar som självklart och tror vara allmänmänskligt är i själva verket unikt för oss medan annat som vi tror vara unikt är just det som är det speciellt mänskliga och därför är allmänmänskligt. Ofta beror nog detta på att vi gärna vill tro oss vara bättre än andra och därför gör just det som vi är mest stolta över till något unikt.

Under de senaste åren har dock våra domstolar fått handgripliga bevis för att många av de idéer som vi betraktar som självklara och allmänmänskliga och som utgör grundvalen för vår lagstiftning är mer unika än vi kunnat ana. En fråga som detta givit upphov till är om en invandrare alltid ska dömas som om han varit född och uppväxt i Sverige.

Det finns anledning att betrakta detta som ett kommunikationsproblem – frågan har uppstått för att svenskar och invandrare inte har förstått varandra. Liksom i många andra fall av bristande förståelse är en av orsakerna till detta att de budskap som framförts inte varit tillräckligt tydliga.

Eftersom våra invandrare kommer från många olika länder och många olika kulturer kan vi aldrig hoppas på ett enkelt och entydigt budskap ifrån dem, däremot är deet uppenbart att vi måste bli tydligare i det budskap med vilket vi hälsar våra invandrare. Eftersom det dessutom är våra domstolar som dömer i de konflikter som uppstår mellan vår rättsuppfattning och våra invandrares så är det vi som måste se till att vårt budskap går fram.

Men om vi ska kunna vara tydliga måste vi veta vad vi vill ha sagt, något som kräver att vi blir medvetna om vår egen särart. Därför är det viktigt att vi är medvetna om vilka av våra fri- och rättigheter som är rent svenska och vilka som är allmäneuropeiska och importerade. Jag vill härmed göra ett försök att för både svenskar och invandrare beskriva det svenska samhället. Förebilden är som synes den katekes som våra förfäder i århundraden utsattes för.

ATT LEVA I SVERIGE

1. Det officiella språket i Sverige är svenska

2. I Sverige gäller svensk lag

3. Svensk lag stiftas i Sveriges riksdag

4. Svensk lag bygger på att alla människors har samma människovärde

5. I svensk lag kallas fysisk bestraffning för misshandel

6. I Sverige råder åsiktsfrihet och tryckfrihet

7. I Sverige råder yttrandefrihet och föreningsfrihet

8. Enligt svensk lag har alla rätt till egendom

9. Enligt svensk lag har alla del i naturen

10. I Sverige har vi alla ansvar för naturen

VAD ÄR DET?

1. I Sverige är det svenska språket viktigare än alla andra. Svenska myndigheter, svenska domstolar och svenska arbetsgivare använder det svenska språket. Vidare är svensk lag skriven på svenska och förhandlingar vid svensk domstol förs på svenska.

Svenska är som alla språk lätt att lära sig för den som föds i Sverige. Det är betydligt svårare att lära sig för den som flyttar till Sverige vid vuxen ålder. Den som inte talar eller läser svenska har visserligen rätt till tolkhjälp men befinner sig trots detta alltid i underläge i allt umgänge med svenska myndigheter.

2. Svensk lag bygger på svensk rättstradition. Svensk lag må synas orättvis eller omoralisk för den som vuxit upp i en annan rättstradition, men trots detta har ingen rätt att i Sverige tillämpa någon annan lag än den svenska.

3. En svensk medborgare har möjlighet att påverka svensk lagstiftning genom att i riksdagsval rösta på ett parti som vill ändra på lagen. Det finns också möjlighet för alla att genom opinionsbildning förmå Sveriges riksdag att ändra på lagstiftningen. Svensk lag kan dock endast ändras genom beslut i Sveriges riksdag.

4. Grunden för svensk rättsuppfattning är att män och kvinnor, fattiga och rika, vuxna och barn, gamla och unga har samma människovärde, samma rätt till samhällets beskydd och samma rättigheter inför domstol.

5. Det finns i Sverige lagar mot misshandel, särskilda lagar om kvinnomisshandel och barnmisshandel och det finns också lagar om misshandel och vanvård av djur. Dessa lagar innebär att ingen i Sverige har rätt att slå eller på annat sätt fysiskt bestraffa sin hustru eller make, sitt eller sina barn. och inte heller sina anställda eller den som inte kan betala sina skulder. Även husdjur och vilda djur har ett visst skydd enligt svensk lag.

6. I Sverige har var och en rätt till sin egen åsikt och sin egen tro. Det innebär att ingen, varken myndighet, samfund, förening eller individ har rätt att påtvinga någon annan en viss åsikt eller en viss tro. Om någon har en åsikt eller trosuppfattning som strider mot svensk lag är det dock i Sverige alltid svensk lag som gäller.

7. I Sverige har var och en rätt att att i tal och skrift framföra sina åsikter. Detta är dock en frihet under ansvar därför att den som offentligt uttalar falska beskyllningar eller nedvärderande omdömen om andra individer eller grupper kan åtalas och dömas vid domstol. Var och en har också rätt att tillhöra och bilda föreningar för att framföra sina åsikter och tillvarata sina intressen.

8. Äganderätten är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Det är dock en allmän sanning att den enes frihet ibland är den andres ofrihet. I alla länder finns därför inskränkningar i rätten att förfoga över sin egendom. Dessa inskränkningar är större i Sverige än i de flesta andra länder. Detta innebär att i Sverige har alla rätt att äga, köpa och sälja lös egendom, fastigheter, mark och produktionsmedel, men det finns ett antal inskränkningar i rätten att förfoga över egendomen.

9. Den viktigaste av dessa inskränkningar är den berömda svenska ALLEMANSRÄTTEN. För det svenska folket är allemansrätten symbolen för frihet. Allemansrätten har givit det svenska folket en känsla av att vi äger naturen tillsammans. Allemansrätten innebär bl.a. att vi alla har rätt att, utanför tomtmark och odlad jord, gå över annans mark och att plocka svamp och bär. Grundregeln är att vi har rätt att göra allt som inte skadar mark eller egendom.

10. Eftersom allemansrätten ger oss alla del i naturen har vi också alla ett ansvar för den. Vi svenskar älskar vår natur och vi vill bevara den för våra barn och barnbarn.

OCH HUR BLEV DET SÅ?

1. Det svenska språket är vårt modersmål och det språk som vi talar och förstår bättre än alla andra språk. Det är också det viktigaste gemensamma språket för våra invandrare. Detta innebär att när vi möter en främling på en svensk gata bör vi, oavsett hur den vi talar med ser ut, förutsätta att han eller hon talar svenska.

2. Svensk lag bygger på svensk rättstradition. Det innebär att de flesta lagar för oss är självklara och naturliga. Ändå tycker vi ibland att en del lagar är obegripliga och strider mot vår egen rättsuppfattning. Även om vi inte accepterar att människor i Sverige bryter mot svensk lag så bör vi förstå att invandrare kan finna många av våra lagar orättvisa och även omoraliska.

3. Svensk historia skiljer sig i ett viktigt avseende från de flesta andra länders. Skillnaden består däri att folket, allmogen, vilket närmast betyder den på landet bosatta majoriteten av det svenska folket, hade en större frihet och en större självständighet än landsbygdsbefolkningen i andra länder. Anledningen till detta var ett samarbete mellan centralmakten, kungen, och de fria bönderna i riksdagen mot dem som i andra länder hade makten över landsbygden, nämligen adeln och de stora jordägarna. Detta historiska faktum har inneburit dels att det svenska folket aldrig fått den rädsla för överheten som utmärker befolkningen i många andra länder, dels att kungen aldrig hade någon möjlighet att minska riksdagens makt.

4. Tanken att alla människor har samma värde är även i Sverige en ganska ny tanke. Visserligen var alla människor enligt kristen uppfattning lika inför Gud, men det innebar ju inte att de också skulle ha samma värde inför kungen och domstolen. Ett exempel på detta är att ända fram till år 1920 så var en gift kvinna mindre värd än sin man inför rätten. Tanken att vissa människor, exempelvis män eller adel skulle vara bättre än andra har också i de flesta kulturer använts för att rättfärdiga ärftliga privilegier.

5. Ett av moralfilosofins eviga problem är huruvida människan är i grunden god eller i grunden ond. Enligt Bibeln och kristendomen är människan alltsedan syndafallet djupast inne ond. Det är därför enbart den som lever enligt Bibelns eller kristendomens regler som kan leva ett gott liv. I de flesta kulturer har man ansett att det är faderns uppgift att genom kärleksfulla bestraffningar lära sina barn att lyda religionens och samhällets lagar. Tanken att människan är i grunden god är inte ny, men så länge som kristendomen härskade oinskränkt i Sverige så var det inte bara en rättighet utan även en skyldighet för en god fader att aga sina barn.

Under senare år har dock tanken att människan är i grunden god alltmer påverkat svensk lagstiftning. Eftersom en konsekvens av denna tanke är att fysisk bestraffning är onödig och till och med kan vara skadlig så har rätten till aga alltmer inskränkts i svensk lag. Det har nu gått så långt att all fysisk bestraffning kallas misshandel.

6. Åsikts- och trosfrihet är inte någon av de friheter som det svenska folket haft sedan urminnes tider. Tvärtom var det svenska folket, ända sedan kristendomens införande tvunget att tillhöra kyrkan och acceptera dess trosbekännelse. I ungefär fyrahundra år var svenskarna katoliker, men sedan reformationen givit den världsliga makten överhöghet över den kyrkliga så har den svenska staten hållit sig med en egen kyrka. I flera hundra år var alla svenskar skyldiga att tillhöra den svenska kyrkan. De första judarna tilläts komma till Sverige på Gustav IIIs tid, under 1800-talet blev först frikyrkor tillåtna och mot slutet av århundradet blev det till och med tillåtet för en svensk att inte alls tro på Gud. Även sedan viss trosfrihet tillåtits i Sverige var dock de flesta ämbetsmän skyldiga att tillhöra den svenska kyrkan.

Det bör också påpekas att även om den religösa väckelsen tidigt ledde till krav från vissa frikyrkliga grupper om att just deras tro skulle tillåtas så fanns det inget folkligt krav om allmän trosfrihet. Den åsiktsfrihet som vi idag, med all rätt, är stolta över är alltså ingen urgammal svensk rättighet, utan det är en rättighet som den svenska överheten har tvingats ge det svenska folket. Det är dessutom en rättighet som vi inte fått därför att vi bett om den, utan för att andra länder i Europa och Nordamerika hade den. Det var därfär överhetens behov av omvärldens respekt, som tvingade den att ge det svenska folket en rättighet som detta inte hade bett om.

7. Press- och yttrandefrihet var en av de idéer som uppstod under 1700-talet i England och Frankrike. Det var också en idé som tidigt fick gehör i Sverige och som hos oss ledde till att det stiftades en ny grundlag Tryckfrihetsförordningen. Det blev därmed världens första lagstiftning om tryckfrihet som hade statusen av grundlag. I England och Frankrike blev den en frihet att i de tidningar som den själv utgav och läste framföra kätterska och kungafientliga uttalanden. I Frankrike ledde dessa åsikter och en korrumperad kungamakt en våldsam revolution. Efter en kort tid fick landet istället för kung en kejsare som snabbt återinförde censuren. I Sverige blev en fransk marskalk som hade revolutionen att tacka för sina framgångar kung år 1814. Väl medveten om pressens makt så kom han att föra en envis kamp mot pressfriheten.

Allt eftersom den svenska borgarklassen blev starkare och mäktigare så ökade även i Sverige kravet på full press- och yttrandefrihet. Det som så småningom ledde till pressfrihet i Sverige var dock det nya hot som utgjordes av arbetarklassen och fackföreningarna. Eftersom överheten i denna kamp behövde borgarklassens stöd så ansågs pressfrihet vara ett överkomligt pris för denna enighet. Den nya kampen gällde därför föreningsfriheten som blev ett resultat av den allmänna rösträtten och de liberala och socialistiska partiernas starka ställning.

8. För borgarna i de stora städerna i Europa var det den egna egendomen som gav både frihet och trygghet. Även om uttrycket mitt hem är min borg är känt också i Sverige så är detta ett talesätt som främst beskriver borgarklassens villkor i Europa. Eftersom det var denna borgarklass som utformade de moderna industrisamhället blev äganderätten en hörnsten i de moderna västerländska demokratierna. För svenska bönder var äganderätten visserligen betydelsefull men den var en av flera grundläggande rättigheter och har därför inte samma centrala ställning i Sverige som den har i mänga andra europeiska länder.

9. Även om den svenska landsbygdsbefolkningen till stor del bestod av självägande bönder så fanns det också en stor grupp egendomslösa arrendatorer. Dessa hade ofta små jordar och var beroende av att kunna hålla ett litet antal djur. De saknade vanligen också egen betesmark vilket gjorde att allmänningar där djuren kunde beta som var en förutsättning för deras överlevnad. Eftersom de inte heller hade egen skog för bränsle så var de beroende av att få plocka ved ifrån marken i skogarna runt sina torp. Denna rätt att fritt få plocka ved ifrån marken var den viktigaste av de rättigheter som ingår i den svenska allemansrätten.

10. Det brukar påstås att det som tillhör alla inte tillhör någon. Detta är förmodligen i huvudsak riktigt men det är inte hela sanningen. Det finns viktiga undantag mot denna regel, det kan gälla luften vi andas, vattnet vi dricker, gator och vägar där vi går och i Sverige gäller det också den vilda naturen. Allt det som vi alla är beroende av är vårt gemensamma ansvar. Det är våra bär som förgiftas av kemiska bekämpningsmedel och det är vår svamp som som drabbas av radioaktivt nedfall. Det är också en urgammal svensk erfarenhet, som först nu har börjat sprida sig över världen, att det skogar och annan orörd natur främst behöver skyddas mot är sina ägare.